Henrik Hausen

Studerande i nationalekonomi, lantbruksavbytare, byaktivist och scout.

Obs. Dehär uppgifterna är från år 2002. Sen 2003 jobbar jag som byaombud för hela Södra Savolax landskap.

Jag jobbar som projektledare i ett byprojekt med fyra byar i Pertunmaa. Tillsammans med fyra byaråd gör vi bl.a. byplaner, infoblad med servicekataloger och websidor. Dessutom skriver jag ett byprogram för södra Savolax. Med programmet vill vi uppmuntra byarna att göra byplaner, starta utvecklingsprojekt, utveckla byns service, starta byföretag osv.

Mina studier i nationalekonomi vid Jyväskylä universitet började hösten 1995. Somrarna och veckosluten jobbade jag fortfarande som lantbruksavbytare. Det var roligt att studera tillsammans med studiekamrater som var hälften yngre än jag. Jag är nu färdig ekonomie kandidat och av magistersexamen fattas nu bara att jag får färdig min gradu. Just nu jobbar jag på heltid sex månader och vid sidan av studierna har jag också jobbat som vikarie på högstadiet och lantbruksavbytare. Dessutom skriver jag artiklar som free-lance, sköter några bokföringar, updaterar websidor osv.

I Pertunmaa håller vi nu på att starta scoutverksamhet. Kåren Pertun Tähkäpartio startade i november 2001 och vi har nu två vargungeflockar och fyra patruller, medlemmar över 70. Jag sköter kårchefsuppgifterna och med aktiva vänner är det ett fint uppdrag. I Grankulla Scoutkår var jag med ungefär 1964-79 i olika roller, allt från vargunge till Örnens patrulledare och seniorpatrullen Nötens ledare till kårsekreterare. Den fria verksamheten passade mej bra: vi fick själva ta ansvar för verksamheten som ganska unga. De bästa minnena har jag från våra egna vandringar och kortare veckoslutsutflykter - sk. hiker - som vi som bäst ordnade ett tjugotal per år. 7 läger, flera soutfärdighetstävlingar och tre ledarkurser är också på min "meritlista". Mera uppgifter: om Pertun Tähkäpartio .

Jag har jobbat med allt möjligt, längst som lantbruksavbytare, på heltid 1985-95, sen hösten 1995 bara nu och då. Först jobbade jag fyra år i Heinola landskommun och sen knappt sju år i Pertunmaa. Avbytarjobbet trivs jag med: praktiskt arbete i ladugårdarna och på åkrarna, ofta tillsammans med värdfolket. Tre år var jag också förtroendeman för de som bäst över 30 lantbruksavbytarna i Pertunmaa. Jag har hittills jobbat på ungefär hundra olika gårdar här i Östra Tavastland. Vid sidan om min kärlek till landsbygden väcktes mitt intresse för djurens beteende, och jag har läst en del etologi, bl.a. av Per Jensen och Heli Castren.  Då jag började som avbytare var arbetet organiserat fritt, vi jobbade i praktiken på ackord. Trots att arbetstiden var ganska besvärlig i två delar tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen gjorde friheten att arbetet kändes meningsfullt. Allt flera begränsningar och arbetstidsförkortningar håller nu på att förstöra det fina avbytarsystemet. Nu skriver jag också free-lance-artiklar och jobbar som vikarie på högstadiet här i Pertunmaa.

I Joutsa jobbade jag som projektledare i ett landbygdsprojekt 1998 - 1999. Tillsammans med kommunens fem byaråd gjorde jag invånargallupar, ordnade datorkurser och startade ny verksamhet och framför allt utvecklade en ny verksamhetskultur i byarna. Byarna i Joutsa är överraskande aktiva och litar på sina möjligheter. Vi ordnade flera bymöten i varje by men ingenstans blev det vid att klaga på yttre förhållanden, EU tror jag inte ens nämndes på mötena. Både på mötena och i galluparna tyckte man att naturen och lugnet är landsbygdens främsta styrka, så "utvecklandet" måste göras med varlig hand. En finskspråkig rapport för projektet hittar du under min finska websida under rubriken " Tuliko Joutsan kylistä omaehtoisia kehittäjiä ".

Jag jobbar nu på mitt slutarbete i nationalekonomi,  min pro gradu. I gradun behandlar jag landsbygdens livskraft. Landsbygdens ekonomi har inte behandlats speciellt mycket i den regionalekonomiska litteraturen. Jag har kartlagt faktorer, som anses viktiga för landsbygdens ekonomiska livskraft. Lantbruket är bara en del av landsbygdens ekonomi, men av många orsaker viktig - matproduktion är en naturlig inkomstkälla för landsbygdsbefolkningen. Som exempel för livskraftsundersökningen analyserar jag, hur en övergång till ekologiskt lantbruk påverkar landsbygdens ekonomi. Det analyserar jag med hjälp av scenarier. Scenarieundersökningar har jag gjort tidigare, om energi (publicerade år 1983 : Ylipitkän aikavälin energiavaihtoehdot Suomessa, och 1988:  Sähkön säästön ja hajautetun sähköntuotannon mahdollisuudet ).

Jag bor i ett hundra år gammalt stockhus, där jag gjorde en ekologisk renovering åren 1989-92. Energibehovet fick vi ner med tjock isolering, uppvärmningen sköter vi med vedeldad centralvärme, tuppen är komposterande och materialen är åtminstone delvis ekologiska. Dessutom skulle rummen vara dammfria, lättstädade, trivsamma och tillräckligt stora. Allt lyckades vi få till stånd ganska billigt: under 2 000 mk per kvadratmeter för våra drygt 140 kvadrat boendeyta. Gammalt sparade vi där vi bara kunde och renoveringen försökte vi göra i det gamla husets "anda". Till ytterväggarna kokade vi gulmyllefärg blekt med krita och övre våningens nya golv är behandlade med linolja och karnaubavax. Nu bor vi oförskämt billigt, vilket har gett oss möjligheter att verka i olika föreningar, tillbringa mycket tid med barnen och nu börja studera, först jag 1995 och sen Eeva 1998.

I byaråd har jag verkat sen 1986, då jag var med om att grunda byarådet i Paistjärvi i Heinola landskommun. I Joutsjärvi-Ruorasmäki byaråd har jag verkat bl.a. som sekreterare, ekonom och ordförande. Bytidningen redigerade jag 1994 och 95. Höjdpunkter i byverksamheten har varit sång- och programkvällar för bybor och sommargäster samt skolning bl.a. i ekologisk husdjurshållning. Ett konkret projekt var en brygga med 26 båtplatser i Hirvilahti i sjön Suontee.En hård kamp förde vi för vår byskola, som tyvärr lades ner. Alla tjugo elevers föräldrar var emot att skolan skulle "sparas" bort, men utom byn (som har under 200 invånare) fick vi inte mycket stöd (ett undantag var kommunfullmäktiges ordförande, nuvarande riksdagsman Jari Leppä, som försvarade skolan). Det största vi har fått till stånd de senaste åren är sommarteatern med hundratals personer i publiken, senaste sommar över tusen.

Före byarörelsen verkade jag inom miljörörelsen , bl.a. många år mot kärnkraften. Jag följer ännu med energifrågor, men diskussionen har nog stampat på stället ganska länge. Både miljörörelsens och byarörelsens styrka och svaghet är att inom dem ryms så olika mänskor och åsikter. Som ung verkade jag inom scoutrörelsen, från vargunge till kårsekreterare.

Ekonomifrågor har jag skött i olika organisationer från år 1997, då jag valdes till ekonomichef för Teknologföreningen som upprätthöll bl.a. det populära discotheque TF och lunchrestaurang för teknologerna. Nu sköter jag ekonomin för bl.a. Pertunmaa hantverkare, som upprätthåller hemslöjdsbutiken Talvikki med en årlig försäljning på 250 000 mk ( link till slutrapporten för ett utvecklingsprojekt, på finska )

Elektronik och ADB har jag sysslat med länge. Min första radio byggde jag tillsammans med pappa som ungefär tioårig och mina första dataprogram gjorde jag 1975 med Basic och Algol på hålkort. Jag är nu intresserad av att planera texter för Internet och för några bybor verkar jag som datorassistent.


HENRIK HAUSEN
Adress: Uusimäentie 157, 19460 Ruorasmäki (PERTUNMAA)
Telefon: 0400- 99 26 99
E-mail: henhaus@mbnet.fi

En del linkar och texter som jag skrivit de senaste åren hittar du under min finskspråkiga hemsida .

Några bilder från vår seglats sommaren 1999, skärgårdshavet, Jurmo

 

Uppdaterad 30.1.2002

Henrik Hausen

Kommentarer: henhaus@mbnet.fi

Tillbaka till början.

Suomenkieliselle kotisivulleni.